Renovering

Skillnaden på yttre och inre underhåll

Du svarar själv och på egen bekostnad för det inre underhållet och de reparationer som behövs i lägenheten. Föreningen svarar för det mesta av allt yttre underhåll samt husets installationer av vatten, värme, el och ventilation.

Du avgör själv när det är dags att måla om, byta ut spisen, lägga in parkettgolv och tapetsera eller göra andra förbättringar i din lägenhet. Vill du göra större förändringar i lägenheten, till exempel flytta väggar, måste du ha tillstånd från föreningens styrelse.
Till det inre räknas bland annat rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och i övriga utrymmen tillhörande lägenheten, glas i fönster och dörrar, lägenhetens ytter- och innerdörrar. Ledningar och övriga installationer för vatten, värme, gas, ventilation och el till de delar dessa befinner sig inne i lägenheten och inte är stamledningar.
Till det yttre räknas bland annat stamledningar för avlopp, värme, el och vatten, målning av yttersidorna av ytterfönster och ytterdörrar samt rökgångar och ventilationskanaler.
Kontrollera alltid vad stadgarna säger i din egen förening!

Vem renoverar vad?

Bostadsrättsinnehavaren står för ytskiktet, tätskiktet och inredningen i badrummet. Föreningen står för resten.

HSBs normala stadgar för bostadsrättsföreningar innebär att ansvaret för underhåll och reparationer är fördelat mellan föreningen och bostadsrättsinnehavaren. Den som har ansvar för en viss del, ska också stå för kostnaderna för underhåll och reparationer.
Om ett badrum är fuktskadat på grund av att en golvbrunn inte fungerar som den ska, är det föreningen som ska stå för att riva ut inredningen, torka upp fukten och återställa allt fram till tätskiktet (fuktspärren).
Sedan är det du som är bostadsrättshavare som står för ytskiktet, tätskiktet och inredningen i badrummet. Det enda tillfälle när föreningen ska gå in och betala underhåll och reparationer som egentligen är bostadsrättshavarens ansvar, är när föreningen varit vårdslös och orsakat skador i lägenheten. Om föreningen inte åtgärdar det som den har ansvar för, kan du som bostadsrättshavare själv se till att problemet blir löst. Ofta får du då stå för kostnaderna själv, men kan kräva ersättning från föreningen för dina utlägg

Sophantering av vitvaror

När du byter din gamla kyl och frys, spis, diskmaskin, toalett eller andra vitvaror så skall du be leverantören ta det gamla med sig.

Tänk på att man ska ta hänsyn till granar under arbetsdagar och helger. Man ska ta hänsyn till andra i huset, du vill väl inte att någon borrar, bankar när du vilar på söndag.

Grovsopor

Grovsopor och andra sopor som inte är anpassade för våra soprum får ni själva transportera till Spillepengen. Se karta nedan. Malmö har flera sådana centrar.

HSB Malmös Medlemscenter

Medlemsbutik för vitvaror och säkerhetsdörrar m.m.
Besöksadress: Föreningsgatan 15 Malmö
Besökstider:
Mån.-Fre. 10.00-18.00
Lördag 10.00-14.00

Balkonger

Behöver ni måla om på väggar och i tak inne på balkongen måste ni köpa:
Fabrikat: STO
Produkt: Jumbosil
Kulör: S 0502-Y

Badrum

Om ni skall renovera ert badrum, måste ni kontakta fastighetskontoret avseende golvbrunnen.

Parabolantenner

Parabolantenner måste placeras så att de sitter innanför balkong räcket. Ingen del får finnas utanför. Detta är ett krav från Försäkringsbolagen och Brf Arvid.
Det är styrelsens skyldighet att tillse att gällande bestämmelser följs.

Vem gör vad i köket

Dags för ett lyft i köket? En stor del av renoveringen kan du sköta själv, men en del saker är det säkrast att anlita en hantverkare. Ofta krävs det att vissa saker behöver vara fackmannamässigt utförda. Oavsett om du bara vill fräscha upp lite eller riva ut rubbet, här ser du vad som gäller. Om inte det gjort fackmannamässigt så kan ni bli ersättnings skyldiga.

El

Stort brandrisk fara.

Det lönar sig att låta en elektriker gå igenom hela köket vid en renovering. Då kan du på ett säkert sätt få spotlights och nya uttag precis där du vill ha dem. Låt elektrikern sköta all installation av fast el.

Diskmaskinen

Att byta och koppla in en diskmaskin kan man klara själv om rören är förberedda. Tänk på att när maskinen monteras ska den stå på en tät »balja« så att det märks om det blir ett läckage, och vattnet inte rinner ned bakom maskinen utan att man ser det. Detta är som regel ett krav för att försäkringen ska gälla vid vattenskador orsakade av diskmaskinen. Vill du vara säker, ta hjälp.

Kakel

Du kan kakla i köket själv. Här finns inga regler för våtskikt som i badrum, men tänk på att du måste ha kakel eller annat brandsäkert material mellan spisen och fläkten.

Kyl och frys

I de flesta fall kan du byta kyl och frys på egen hand. De är inkopplade med vanlig elkontakt. Om du behöver nya uttag ska du anlita en elektriker.Kyl och frys måste ha egen el uttag annars är det risk att den går sönder eller börjar brinna.

Golv och skåp

Du kan lägga in ett nytt golv på egen hand. Om du lägger ett parkettgolv, så tänk på att först täcka med en stegdämpande plast. Annars ekar det ned till grannen under. Nya köksskåp kan du också bygga själv. Det är inget som kan bli en fara för resten av huset om du misslyckas.

Fläkt

Om det finns ett eluttag som pas- sar kan du byta filter själv. Ni får inte koppla en köksfläkt till ventilationssystemet, brand risk mm. Ventilationer fungerar olika och om du har otur får grannen ditt matos in till sig. Ta gärna hjälp av en fackman.

Vatten och avlopp

Du kan själv rensa och byta vattenlås. I avloppsledningen finns inget tryck så risken för olyckor är minimal. Ska du byta blandare, rör eller hela diskbänken rekom- menderas däremot att du anlitar en rörmokare. Ledningarna är utsatta för höga tryck och en olycka kan orsaka skador på huset.

Spis

En elektrisk spis kan du byta själv om eluttag finns på plats. I äldre lägenheter kan spisen vara fast och då måste uttaget bytas av en elektriker.